Dynamisk lagerstyrning är ett verktyg som används för att se till att rätt varor finns på lagret. Man kan uttrycka det:
Lagerstyrningsverktyget hjälper dig att
Hitta ditt kärnsortiment
Rensa ut döda artiklar
Höja omsättningen på lagret
Sänka lagervärdet
Man skall inte köpa för tidigt då man inte bör ligga med lager i onödan vilket ju kostar pengar. Inte heller köpa för sent, så man får brister i leveranserna.
De varor man hittar med verktyget är ett s k kärnsortiment, den delen av sortimentet som är viktigast. Man hittar även de som ligger i botten av listan, de som är dött och inte säljer alls. Rensa!
Man höjer omsättningshastigheten på lagret om man säljer ut eller gör sig av med de artiklar som är döda. Samtidigt köper man in färre artiklar av de som rör sig lite. På detta sätt sänker man lagervärdet.
Vad borde vi ha mera av?
Vad borde vi ha mindre av?
Vad borde vi inte ha alls?
Lagerstyrningen sker i två steg:
ABC-Klassificering
Fastställa BK och BP
Analysen baserar sig på ett urval från produktregistret. En första bearbetning av urvalet skapar statistik för en begränsad period som definierats. Produkterna ABC-klassificeras efter frekvens och omsättning, vilket ligger till grund för tilldelning av BeställningsPunkt och BeställningsKvantitet.
En mängd analyser kan tas ut på materialet i urvalet som underlag för ABC-klassning och tilldelning av BP och BK.
Arbetet med verktyget förutsätter en förståelse av teorin bakom effektiv lagerhållning. Inledningsvis några ord om lite begrepp som används.
Informationen visas som datablad, vilket gör det möjligt att anpassa de kolumner som visas och även filtrera posterna. Detta kan man sen spara som en profil och hämta fram vid ett senare tillfälle. Från början finns ett antal fördefinierade profiler som är anpassade med ett urval av fält, sorterade enligt en viss ordning och dessutom filtrerade på så sätt att de kan användas som underlag för beslut eller vidare bearbetning.
BP_/BK_Analys
Maxlageranalys
Normallageranalys
Omsättningshastighetsanalys
Produktanalys_ABC_Analys
Överlageranalys
Det finns en inställning (belopp) som anger hur många steg som en produkt får röra sig innan ett meddelande skall genereras. Detta är för att säkerställa att tillfälliga toppar eller dalar inte ger oväntade förändringar på beställningarna.
Anger villken lagerstyrningsmall som skall vara standardmall om mall saknas på artikeln eller på leverantören.
I leverantörsregistret kan man ange vilken lagerstyrningsmall som skall gälla.
Då man vill arbeta med att analysera och justera värden såsom BK eller BP, måste man först definiera ett urval och tilldela detta en nyckeltyp. Exempelvis om man är flera som jobbar med olika ansvarsområden, skapar man en nyckeltyp som man döper till Lagerstyrning. Därefter skapar man sitt specifika urval och döper det till ett lämpligt nyckelvärde.
Då man vill plocka fram ett urval och jobba med hämtas detta fram med hjälp av nycklar. Urvalet kan sen begränsas med hjälp av villkor som anges i fälten längst upp i bild. Säg att man bara vill arbeta med en given produktgrupp i det framtagna urvalet, man markerar då önskad grupp och trycker på hämta data.
Man kan filtrera datat som visas i databladet enligt officestandard. Om man valt en profil och saknar ett värde från en kolumn, kan man plocka fram värdet via meny-punkten Kolumnvisning...
De värden som beräknas fram av verktyget ligger till grund för klassificeringsvärden. Dessa värden talar exempelvis om för systemet hur mycket som skall beställas (BK = BeställningsKvantitet) vid ett givet tillfälle och att det är dags att beställa då antalet sjunker under en viss angiven nivå (BP = BeställningsPunkt). den här typen av värden kan systemet räkna fram vid ett angivet tillfälle manuellt, varefter klassificeringarna fastställs, dessa kallas rörliga. Vill man, kan man utnyttja en batch-server till att skapa dessa värden dynamiskt. Exempelvis kan man ange att de skall uppdateras varje fredag eller varje kväll.
Då man vill att systemet skall göra en analys och skapa värden, använder man sig av mallar. Det är här man anger vilka beräkningsgrunder som skall gälla.
Mallen kan knytas
På produktnivå
På leverantörsnivå
Generellt som systeminställning
Normalt anges inte mall på produktnivå utan där anges bara undantagen. Systemet hämtar i första hand mall från produkt, därefter från leverantör och i sista hand från en generell mall som angivits i systeminställningen "Lagerstyrningsmall standard" .
Här väljer man vilken lagerstyrningsmall som skall redigeras. Valet <Ny post> används när man vill lägga till en ny mall.
En identitet som man tilldelar den aktuella mallen. Mallid kan vara siffror eller bokstäver men kan inte vara längre än 3 positioner.
En beskrivande rubrik på den aktuella mallen.
Gränsvärdet avser produktens försäljningsomsättning under det antal dagar som anges under rubriken Antal dagars statistik. När omsättningen uppnått gränsvärdet får produkten motsvarande omsättningskod A-D.
Gränsvärdet avser antalet gånger produkten är såld under det antal dagar som anges under rubriken Antal dagars statistik. När antalet försäljningstillfällen uppnått gränsvärdet får produkten motsvarande frekvenskod 1-4.
Man kan i lagerstyrningsmallarna ange vilket underlag till gränsvärden för omsättning som man vill använda. Man kan använda olika beräkningsgrunder för olika delar av sortimentet. De tre alternativ som finns är "Försäljningsvärde", "TB från försäljning" eller "Sålda varors kostnad". I simulerings-/fördelningsfliken kan man sedan titta på de olika värdena beroende på vilken beräkningsgrund man väljer.
Antal förbrukningsveckor per år anger hur många veckor som normal försäljning sker på ett år. Har man semesterstängt 4 veckor, sätter man värdet till 48. Detsamma gäller om man har ett antal veckor med markant lägre försäljning än normalt.
Här anges det antal dagars statistik som ligger till grund för den framräknade veckoförbrukningen.
Ange det antal dagar bakåt i tiden som statistiken ska börja räknas ifrån.
Används främst vid lagerstyrning av säsongsprodukter. Här anger man så många dagar framåt (från antal dagar i fältet ovan) som statistikperioden omfattar. I exemplet har vi valt 20 dagar. Det betyder att systemet kommer att räkna statistik på 20 dagar
från och med ett år tillbaka, dvs börja för 365 dagar sen och sluta statistikberäkningen 345 dagar tillbaka i tiden.
Här anger man det antal dagar man vill ska ha förflutit sen produkten rörde sig första gången. Om produkterna är helt nya, lär det dröja innan man har en statistik som det är värt att bygga på och det kan då vara lämpligt att ange ett rimligt antal dagar i mallen. Står det 0 i mallen betyder det att produkterna lagerstyrs direkt.
Om man ändrar värdet i efterhand är det viktigt att veta att systemet inte plockar bort några BP-/BK-värden, dvs de produkter som redan fått värden vid en tidigare lagerstyrning behåller dessa värden.
Är ett gränsvärde som används för att styra hur produkter med låg försäljningsfrekvens hanteras. När den framräknade beställningspunkten blir mindre än 1 kommer systemet normalt att avrunda uppåt och föreslå en beställningspunkt på 1. När det gäller produkter med ett högt värde vill man kanske vänta till man har sålt det exemplar man har på lager innan man köper på sig en ny. Som beloppsgräns för BP en enhet anger man den varukostnad under vilken man alltid sätter beställningspunkt 1 medan produkter med högre varukostnad får beställningspunk 0
Beloppsgräns beställningskvantitet används för att ange en gräns för hyr dyr förpackningen får produkten för att den framräknade BK skall avrundas uppåt till närmaste jämna leverantörsförpackning. Är beloppet dyrare än gränsvärdet, sker ingen avrundning.
Inkluderar s k transitvaror. Avser de varor som i inköpsfliken är kodade med transit.
Här sätter man upp en matris som styr vilken beställningspunkt (BP) och beställningskvantitet (BK) som skall tilldelas produkter med respektive klassning vad gäller omsättningskod och frekvenskod. Regelverket anges i form av förbrukningsveckor. Dvs om man t ex anger siffran 4 som BP kommer systemet att räkna fram en beställningspunkt som motsvarar 4 veckors förbrukning av den aktuella produkten. Den teoretiska veckoförbrukning i sin tur är framräknad baserad på historisk förbrukning under det antal dagar man har angivit under rubriken Antal dagars statistik.
I lagerstyrningens analysarbete har man möjlighet att ta hänsyn till inkuransavskrivning genom att ange olika procentsatser för avskrivning beroende på hur många års överlager som finns.
Räknas om av systemet och uppdaterar enligt det tidsintervall som angivits i batch-jobbet. Exempelvis varje fredag.
Vad händer om jag sätter in värden enligt ett givet scenario? De värden som man laborerar med för att få fram en önskad klassning, vill man kunna jämföra med de nu gällande. Därför simuleras dessa värden utan att förstöra originalen.
Värdena visas i kolumner som baserar sig på den profil som man valt. Lagerstyrningsmodulen har tillgång till en ganska stor mängd olika värden, vilket gör det orationellt att visa alla kolumner samtidigt. Beroende av sammanhanget kan man plocka fram profiler som skapats av från början av systemet, alternativt att man skapat egna som man sparat.
Fält från produktregistret
Dessa fält beskrivs mer ingående i avsnittet produktregistret.
Produktnummer
Benämning
Benämning 2
Leverantörsnummer
Enhet
Per
Inpris
Lagerplats
Produktgrupp
Leverantörsnummer
Inköpare
Leverantörsnummer
Alternativ lagerplats
Reservlagerplats
Lagerid
Datum för senast inventering
Inventerat antal
Inventeringspris
Antal fysiska enheter på valt lager
Snittpris, uppdateras vid varje inleverans
Fält relaterade till lageranalys
Lagervärde
Beställningspunktens Lagervärde
Beställningskvantitetens Lagervärde
Lagervärdet för ett snittvärde av Typ Fast.
Förbruknings Veckor. Många värden uttrycks i förbrukningsveckor vilket avser hur många veckor de angivna antal skall räcka till.
Beställningspunktens FörbrukningsVeckor uttrycker hur många veckor som BP skall räcka till.
Beställningskvantitetens Förbrukningsveckor uttrycker hur många veckor som kvantiteten avser räcka till.
Lagersaldo förbrukningsVeckor anger för hur många förbrukningsveckor lagersaldot räcker
står för BK + BP
Maxvärde - står för lagervärdet av BK + BP
Värdet av överlagret
Datum då den rörliga klassificeringen senast utfördes
Värdet av omsättningen
ABC-trenden ställs mot den fasta klassningen och anger hur många steg en artikel rör sig i ABC-matrisen. Exempelvis om en artikel klassats som A1 och sjunker till A2 så uttrycks det i -1 (en negativ trend). Varje steg representerar 1. Stegen gäller samma om den sjunker från A1 till B1, så räknas detta som ett steg. Sjunker den åt bägge håll, så räknas den totala förflyttningen. (Matematiskt helt enkelt.)
Datum för då värdena klassificerades enligt den senast gjorde fasta tilldelningen.
Då systemet är uppsatt så att BP automatiskt skall förändras (förändrar de rörliga värdena via ett automatiskt jobb på processerver) uttrycker Trend_BP förändringen i procent förhållandet till de fasta värdena av BP . Om exempelvis BP (det fasta värdet) är uppsatt till 10 och ett jobb kalkylerar fram att BP sätts till 2, så är detta en trend neråt och uttrycks med -80 %.
Samma som ovan med hänsyn tagen till beställningskvantitet.
Ett medelvärde mellan beställningspunkt och maxlager
Värdet av produktengrundat på snittsaldot
Alternativt produktnummer. Se mer info i produktregistret.
Anger hur produkten ska hanteras i systemet, t. ex. är aktiv eller utgående.
Antal som klassats som överlager
Värdet av det som klassats som överlager.
Värdena hämtas från olika ställen baserat på vilken vy som är vald. Rörliga Värden eller Simulerade Värden
Ett värde mitt emellan BP och BK, vilket ger det genomsnittliga saldot av lagret över en period
Ett värde mitt emellan BP och BK, vilket ger det genomsnittliga värdet av lagret över en period
En klassningskod mellan A till D som uttrycker volymvärdet; hur mycket varan sålt för.
En klassningskod mellan 1 till 4 som uttrycker frekvens; hur ofta varan sålt.
Maxsaldo står för BK + BP
Värdet av överlagret
Beställningspunkt ny
Beställningskvantitet ny
ABC-klassning
Det antal som klassats som överlager
Anger vad omsättningshastigheten teoretiskt skulle bli om man köper enligt BP_Ny och BK_Ny
Om man vill markera en enstaka rad, dubbelklickar man i fältet. Då läggs den aktuella användarens signatur på posten som en markering. Vill man markera eller avmarkera alla kan man göra detta via meny Redigera - Markera samtliga rader/Avmarkera samtliga rader.
(+-tangenten på produktraden)
Fält relaterade till lagerstyrning
Namn på den lagerstyrningsmall som tilldelats.
Typ av mall som används för klassificering; Fast/Rörlig eller Ej aktiv
Klassificeringskod volymvärde (A-D)
Klassificeringskod frekvens (1-4)
Beställningspunkt
Beställningskvantitet
Fält relaterade till statistik
Veckoförbrukning - anger hur många som säljs under en vecka
Antal dagar som statstiken baseras på enligt angiven lagerstyrningsmall
Antal försäljningstillfällen baserat på statistikintervallet
Antal sålda enheter enligt den statistik som baseras på det angivna intervallet i lagerstyrningsmallen
Värdet av försäljningen under perioden
Bidrag på försäljningen
Anger hur många gånger lagret omsatts under den angivna perioden
Fliken Visa produkter öppnar produktfråga som går att nå från flera olika håll i PENGVIN. Dialogen beskrivs mer ingående under avsnittet produktfråga.
De artiklar som ligger i urvalet kan uppdateras med hjälp av denna dialog. Man markerar de värden som man vill skall uppdateras och anger varifrån värdena skall hämtas. I bilden ovan hämtas värdena från simulerade värden. Dessa värden är de som klassats enligt en lagerstyrningsmall och baserar sig på de kriterier som du har arbetat fram.
Om man vill att posternas lagerstyrningstyp skall förändras, kryssar man i krysset Lagerstyrning och markerar vilken typ; fast, rörlig eller ej aktiv.
Tilldelning av mall sker enligt samma modell. Markera krysset vid mall och ange vilken mall från listboxen. I bilden ovan har valet Lagerstyrningsmall01 gjorts.
Värdena kan uppdateras genom att du anger värdena i den mittersta kolumnen. Exempelvis om jag har markerat ett antal poster i mitt urval och vill att de skall klassas som B3, då anger jag detta genom att knappa in värdena och sedan klicka på knappen uppdatera markerade.
Fliken innehåller möjlighet att granska data med hjälp av en pivot-tabell. Några ord om vad en pivottabell kan användas till.
Pivottabell är ett verktyg som ger dig möjlighet att enkelt summera och analysera stora informationsmängder i ett kalkylblad. I Pivottabellen kan du bland annat inkludera delsummor och skapa anpassade beräkningar.
Att ändra tabellens omfattning t ex flytta kolumnhuvuden till radpositioner och vice versa, har gett Pivottabellen dess namn att "svänga".
En Pivottabell byggs upp med rad- och kolumnrubriker som du har i din lista. Du sammanfattar och beräknar information med hjälp av sammanfattningsfunktioner såsom Summa och Medel. Pivottabellen skapar del- och totalsummor för din information.
Med detta verktyg kan du själv vända och vrida resultatet, för att få fram önskade listor. Att tänka på är att då du via menyn för över data för vidare analys, så skapas en kopia av datat, vilket gör att du kan vända och vrida på det hur som helst utan att originalet påverkas.
Framtagning av de olika värdena baserar sig på statistik. Statistiken hämtas från försäljningen enligt de intervall som angetts i Lagerstyrningsmallen. Antal dagar som värden baseras på är således viktigt.
Senast sparade simuleringsvärden i den angivna simuleringsmallen. Då man kör en simulering, visas beräknade värden utan att påverka de verkliga klassificeringsvärdena. På detta sätt kan man laborera med olika inställningar tills man känner sig nöjd. Teorin om vilka värden som borde vara optimala berörs inte här i manualen.
Visar de aktuella värdena.
Visar den senast körda klassificeringen. Detta kan vara ett resultat av en batch-körning via batchservern, alternativt en manuell initierad.
Simulera - plockar fram de värden som den aktuella lagerstyrningsmallen genererar och räknar om statistiken.
Fördelning - plockar fram de värden som den aktuella lagerstyrningsmallen genererar utan att räkna om statistiken.
Lagerstyrningen består av två moment (som dock utförs samtidigt):
1) Att klassificera produkterna i urvalet
2) Att baserat på klassificeringen räkna fram nya BP och BK.
Informationen som visas kan varieras och användas till olika syften beroende på den beräkningsgrund som valts.
Antal produkter - Visar fördelning med hänsyn till antalet produkter som faller inom respektive klassning. Visar exempelvis information om hur många A2 artiklar jag har och dess procentuella andel.
Lagervärde - Visar lagervärdet (baserat på inpriset) av de klassade. Visar exempelvis information om hur mycket mina A2 artiklars lagervärde är.
Försäljningsvärde - Visar försäljingsvärdet (baserat på utpriset) och hur det fördelar sig i de olika klassningarna. Visar exempelvis information om hur mycket mina B3 artiklars försäljningsvärde är.
TB från försäljning - Visar täckningsbidraget och hur det fördelar sig i de olika klassningarna.
Sålda varors kostnad - Visar sålda varors kostnad och hur det fördelar sig i de olika klassningarna.
För att flytta med tangenter till nästa fält används Tab-tangenten. För att flytta till föregående fält används Shift + Tab.
Menyer kan öppnas med hjälp av Alt-tangenten + den understrukna bokstaven/siffran, t ex Alt + A för att öppna Arkivmenyn. Detta gäller även knapparna för Visa, Töm, och Stäng.
De utskrifter som kan ske baserar sig på de profiler och filter som man angetts i de olika dialogerna. Utskrifter sker med hjälp av Microsoft Excel.
Då man ställer sig på en kolumn som innehåller en totalsummering; omsättning, skapas en extra kolumn i Excel med löpande summering (ackumulerad summering). Med hjälp av denna teknik kan man exempelvis få fram hur många artiklar det behövs för att uppnå 80 % av omsättningen (enligt 80-20 regeln)
Punkten öppnar dialogen för produktsökning. Dialogen beskrivs mer ingående i avsnittet produktsökning. I produktsökningen kan man skapa ett urval varifrån man tilldelar en nyckel som sen är grunden för arbetet i lagerstyrningen.
Gör en beräkning av rörliga värden för alla produkter i urvalet.
Beräknar rörliga värden för samtliga produkter på det valda lagret. Kan också köras automatiskt via processerver.
Uppdaterar de fasta värdena med rörliga. Denna funktionen kan vara användbar om man valt att köra med rörliga värden enbart som jämförelsevärden. Man har alltså inte valt att basera sina inköp på de rörliga värdena.
Uppdaterar de fasta värdena med de simulerade värden. Användbart då man suttit och laborerat med olika gränsvärden och slutligen kommit fram till en modell som vill skall gälla på de produkter som man lagt i sitt urval.
Exporterar posterna som ligger i urvalet med den formatering (valda fält och ordning) samt med aktuell filtrering. Se mera utskrifter.
Uppdaterar en tabell som ligger till grund för djupare analys av de poster som ligger i urvalet. Se mera i avsnittet om analysverktyg
Vid markering av detta menyval öppnas en dialog som visar alla de länkar till externa funktioner som finns tillgängliga för Lagerstyrningsmodulen. I vårt fall visas en punkt: Överlageranalys. Detta är en rapport som är skapad i verktyget Reporting Service, vilket kan installeras och administreras i SQL-servern (systemets databas-server).
Stänger ned dialogen för Lagerstyrningen.
Det lagerstyrningsurval som finns i urvalet då man avslutar ligger kvar tills nästa gång rutinen startas.
Markerar resp. avmarkerar hela urvalet. Enskild rad kan också markeras/avmarkeras genom att dubbelklicka i fältet markera (om fältet inte visas i den valda profilen, kan man plocka fram det genom att välja från menyn: Format - Kolumnvisning, varefter man kryssar för fältet Markerad)
Används för att filtrera markerade produktrader
Sorterar vald kolumn i stigande ordning.
Sorterar vald kolumn i fallande ordning.
Filtrerar poster efter markerat värde.
Tar bort eventuell filter/sortering och återställer till normal visning.
Ger möjlighet att välja vilka kolumner som ska visas. Inställningarna kan sparas så att man vid nästa tillfälle kan jobba vidare med sin vy.
Ger möjlighet att spara nya layoutprofiler, samt att hämta fram tidigare sparade layoutprofiler. När man sparar en ny layoutprofil är det viktigt att markören befinner sig i rätt datablad, dvs det datablad som man ska spara som layoutprofil.
Öppnar dialogen för underhåll av lagerstyrningsmallar. Se beskrivningen under avsnittet lagerstyrningsmallar.
Visar alla öppna dialoger/fönster. Klicka på det fönster som skall ligga överst.
Fönsterdialogen går att ändra i storlek och flytta till önskad plats i skärmen.
BeställningsPunkt anges i antal och innebär att då saldot på lagret sjunker under BP är det dags att beställa nytt. BP bör beräknas så att kvantieten skall räcka fram till det att leveransen av de nya anländer till lagret.
BeställningsKvantitet anger hur mycket som skall beställas. Antalet bestäms av hur många förbrukningsveckor som det skall räcka till. Leverantörens leveranssäkerhet och tid har en viss roll vid fastställandet av BK.
BP + BK. Maxlager är summan av beställningpunkten och beställningskvantiteten. Maxlager anger det normala maximala antalet på lager av varan.
Den mängd som överstiger maxlagret.
Ett medelvärde mellan beställningspunkt och maxlager.
ABC-trenden ställs mot den fasta klassningen och anger hur många steg en artikel rör sig i ABC-matrisen. Exempelvis om en artikel klassats som A1 och sjunker till A2 så uttrycks det i -1 (en negativ trend). Varje steg representerar 1. Stegen gäller samma om den sjunker från A1 till B1, så räknas detta som ett steg. Sjunker den åt bägge hållen, så räknas den totala förflyttningen. (Matematiskt helt enkelt.)
Trend-värden kan användas på två olika sätt.
Variant 1 Man låter rörliga värden uppdateras kontinuerligt och rör inte de fasta värdena. De rörliga värdena används som jämförelsevärden för att ligga till grund för omklassning av visst sortiment.
Variant 2 Man låter de rörliga värdena ligga till grund för ny klassning vid varje klassnings-tillfälle. Denna varianten använder de fasta värdena som jämförelsevärden och om steget blir allt för stort, alltså att en produkt hoppar från C1 till A1 bereonde på ett tillfälligt stort engångsköp, så kan man få systemet att varna. Vid en sådan varning skickas ett meddelande samtidigt som den aktuella produkten typas om från rörlig till fast. Konsekvensen annars kan bli att BK blir onaturligt högt och man blir sittandes med ett jättelager.
Om BP förändras i förhållande till fast (om den är typad som rörlig) eller i förhållande till rörlig om den är typad som fast, så uttrycks skillnaden i procent. Detta gör det möjligt att jämföra olika produkters trender. Ett steg i ABC-matrisen kan kräva rätt stor förändring, medan en trend är lättare att identifiera.
Visar det faktiska antalet på lagret.
LagerVärde. Används i kombination med andra fältvärden. Ex Bp_LV står för Beställninspunktens lagervärde.
FörbrukningsVeckor Hur mycket gör man slut på per vecka. Värdet räknas fram genom årets försäljning delat med årets förbrukningsveckor, som normalt är 52 veckor. Om företaget har stängt 4 veckor under sommaren, blir det i stället 48 veckor. Används i kombination med andra fältvärden. Ex Bp_FV anger för hur många veckor (förbrukningsveckor) som beställningspunkten skall räcka till.
BP och BK används för att plocka fram andra värden såsom exempelvis snittlagervärde. De fasta värdena är de som sparats på produkten. Simulerade värden används för att räkna fram värden baserat på de parametrar som angivits i lagerstyrningsmalldialogen. Man använder simulerad värden för att laborera med olika förutsättningar för att åstadkomma en fördelning enligt en teori som man vill testa. De rörliga värdena kan kontinuerligt uppdateras av systemet.
Man väljer typ av beräkningsgrund genom att välja vy (via listbox). BK och BP kan räknas fram antingen baserat på rörliga värden (som uppdateras varje natt, vecka eller månad, beroende på hur ofta man valt uppdatering) eller på de simulerade.
De fält som avslutas med _Ny hämtas från olika ställen beroende på vilken vy man har valt. Exempelvis fältet ABC_Ny relaterar till den senaste klassningen som gjorts av systemet på de produkter som typats som rörliga och om vy-valet är Rörliga värden. Om vy-valet är Simulerade, baserar sig värdena på den aktuella lagerstyrningsmallens resultat.
ABC-Klassificering har två axlar; en volymvärdesaxel (volymvärde = omsättning, d v s visar hur mycket varan har sålt för) och en frekvens-axel som visar hur ofta varan har sålt (vid hur många tillfällen).
A-artikel omsätter mycket, men en D-artikel är en hyllvärmare
1-klassad artikel säljer mycket frekvent, men 4-artikel säljer inte alls.
|
A |
B |
C |
D |
1 |
Omsätter mycket och säljs ofta |
|
Omsätter lite men säljs ofta |
|
2 |
|
|
|
|
3 |
Omsätter mycket men säljs sällan |
|
Omsätter lite och säljs sällan |
|
4 |
|
|
|
Säljer inte alls |
Ideafördelning bygger på att alla artiklar rör på sig, vilket de i själva verket sällan gör. Det finns så kallade D-artiklar, dessa bör man se upp med.
Av de artiklar som vi skall lagerföra, måste vi hitta ett lämpligt inköpsbeteende till. Skall jag köpa lite som räcker under nästa vecka eller skall jag köpa så att det räcker för hela året. Det beror på var i matrisen som varan har hamnat. A1 kostar mycket och bör helst köpas lite av och ofta, medan C3-artikeln kan man mycket väl köpa in för en längre period.
För att få PENGVIN att plocka fram rätt beställningpunkt och beställningskvantitet jobbar man med matrisen och fördelar procentuellt enligt lämpliga värden. Nedan visas en ungefärlig fördelning:
hur mycket pengar varan sålts för, anges som A, B och C
Hur ofta varan sålts (inte hur många). Anges som 1, 2 och 3
Klassningen bygger på att man har ett sortiment där allting rör på sig, vilket de ju inte alltid gör. För att hantera detta har lagerstyrningen kompletterats med ytterligare en nivå D-artiklarna. Dessa säljer inte alls. Artiklar kan vara av sådan art att de måste finnas på lagret då de visat att man är komplett inom ett område, men de kan också vara s k hyllvärmare och borde kunna plockas bort.
Av de som man bestämmer sig att för att lagerföra bör man hitta rätt nivåer. Fråga som man kan ställa sig: Hur många veckor skall jag ha kvar på lagret när det är dags att köpa?
Ju längre ner i C3-hörnet man kommer, desto fler lönar det sig att köpa, då dessa ofta är billiga i inköp.
Man talar om förbrukningsveckor. Hur många kan jag ha på lager då det är dags att köpa hem och för hur länge skall inköpet räcka.
Klassningen brukar man normalt göra för hela sortimentet, medan indelning av förbrukningsveckor oftast sker baserat på leverantör. Veckotilldelning beror bl a på hur bra leverantören är på att leverera varorna.
Vilka är bästsäljare och vilka är stendöda.
För hur många veckor skall jag ha kvar när jag skall beställa och för hur många veckor vill jag att det jag beställer hem skall räcka till.
De nya värden som simuleras fram i urvalet kan fås att uppdatera de fasta värdena som används vid skapande av inköpsförslag. Förutom fasta och simulerade värden finns rörliga värden.
Beräkning av "rörliga värden" kan sättas upp tidsstyrt (exempelvis varje natt)
Den "Typ" som man väljer (sparas på produkt), anger om det är de fasta värdena eller de rörliga värdena som ska ligga till grund för generering av inköpförslag. Om man tidigare har arbetat med PENGVINs lageranalys (föregående versioner) så har man använt det som här beskrivs som fasta värden. Det innebär att man vid ett givet tillfälle har gått in och skapat en klassificering. Klassningen har gällt fram till nästa tillfälle för ABC-klassning. Möjligheten med den nya dynamiska lageranalysen är utnyttjandet av de rörliga värdena. Dessa går att sätta upp så att systemet uppdaterar BK och BP kontinuerligt baserat på färsk statistik.
När man skapat urvalet (se föregående sida) är det dags att ange klasser för volymvärde respektive frekvensvärde, samt gränsvärdena för att en produkt ska hamna i respektive klass.
Volymvärdesklasserna döper man normalt till A, B och C. Frekvensklasserna döper man normalt till 1, 2 resp. 3.
Var gränsvärdena för att dela upp produkterna i de olika klasserna ska ligga, beror givetvis på hur stor omsättning man har totalt sett. Gränsvärdet för t ex en A-artikel ser helt olika ut hos 2-miljoners- jämfört med hos 200-miljonersföretaget, men den inbördes fördelningen mellan klasserna bör se ut ungefär så här:
Volymvärdesklass |
Andel produkter % |
Frekvensklass |
Andel produkter % |
A |
5-10 % |
1 |
5-10 % |
B |
40-45 % |
2 |
40-45 % |
C |
ca 50 % |
3 |
ca 50 % |
Det går bra att laborera med gränsvärdena och räkna om flera gånger, tills man uppnått en fördelning man är nöjd med.
När man klassificerat sortimentet är det dags att räkna fram nya BP och BK för produkterna. Detta görs genom att ange hur många veckors normal förbrukning (=försäljning) som BP resp. BK ska motsvara.
Exempel på parameterinställningar snäv:
Exempel på parameterinställningar generös:
Vid beräkning av BP tas hänsyn till leverantörens ledtid, dvs om t ex leverantören har 7 dagars ledtid och du angivit att BP ska motsvara 4 veckors förbrukning, så kommer den BP som räknas fram att motsvara 5 veckors förbrukning (4 veckor + det som går åt under ledtiden)
Vid beräkning av BK tas hänsyn till det som angivits som Minantal under inköpsfliken i produktregistret. Dvs oavsett vilken BK programmet kommer fram till så kommer den om den underskrider Minantalet - att höjas upp till värdet i Minantal.
Hänsyn tas också till leverantörens förpackning, dvs fältet Levfp under produktregistrets inköpsflik. BK rundas uppåt till jämn förpackning om förpackningens inköpspris understiger det som angivits som gränsvärde för vad förpackningen får kosta.
Det går bra att laborera med veckoangivelserna och räkna fram nya BP/BK flera gånger, tills man fått värden man är nöjd med. Själva omräkningen görs under Visa-menyn.
Analysera de nya BP och BK du fått fram, innan du uppdaterar produktregistret! Jämför med gamla värdena, granska de produkter där skillnaderna är stora jämfört mellan de gamla värdena och det nya förslaget. BP/BK-listan kan selekteras så att endast produkter vars BP/BK förändrats med mer än X % skrivs ut.
Skriv ut normallageranalysen, jämför det blivande teoretiska lagervärdet med det nuvarande faktiska. Kontrollera överlageranalysen vilka produkter finns det mycket överlager på? Troligen mest i botten på listan, dvs bland C3:orna.