Konteringsregelverk

Länk till PENGVIN-guide som visar steg-för-steg hur man skapar konteringsreferens på kund:

 

 

Kontering

Det finns sex typer av konteringar: Försäljning, Försäljning inom koncernen, Inköp inom koncernen, Intern förbrukning, Kundreskontra och Leverantörsfaktura.

Konteringstyp

Beroende på vilken kontering man valt ovan får man i denna listbox fram de olika konteringstyper som ska fyllas i. För varje konteringstyp skall man ange konto som skall gälla. Undantag kan göras i register som berörs, till exempel så hämtas konteringstyp kreditförsäljning i första hand från produkt och i andra hand från produktgrupp, saknas även detta hämtas försäljningkonto från leveranskoden. Saknas även kod där hämtas kontot från konteringsregelverket.

Konteringsdel

 

Här kan man förutom ordinarie kontering på konto, resultatenhet och projekt välja att kontera på upp till ytterligare 6 resultatreferenser som man döper till valfritt namn, i exemplet kallas de Säljare, Kundgrupp, Produktområde, Återförsäljare, Kundreferens och 6..  

 

För dessa resultatreferenser finns det olika val beroende på varifrån man vill att uppgifterna ska hämtas, se Regelverk nedan.

 

 

 

Försäljningskonto hämtas enligt fastställt regelverk, se Regelverk för hur försäljningskonto hämtas

nedan.

 

 

 

 

 

Standardvärde

Här anges det standardvärde som ska användas i de fall det saknas konteringsbegrepp enligt det regelverk man valt i listboxen till höger. Se Regelverk nedan.

Regelverk

Här talar man om varifrån värdet ska hämtas till konteringen, t ex från levererande lager, säljares resultatenhet, produkt- eller kundnycklar. De valmöjligheter man har är följande:

<Konteringsdelen används ej>

Anges om konteringsdelen inte ska användas. Fältet lämnas då blankt.

<Standardvärde>

Kontering sker på det begrepp man angivit i rutan till vänster, under standardvärde. Detta värde (konto) överstyr då det som ev finns på produkt, produktgrupp, lager osv.

Dokument/Detaljrad Kundreferens

Kontering sker uppdelat per radreferens som hämtas från fältet ”Kundens radreferens” i detaljinfon på utleveransdokumentet.

Fakturanummer

Kontering försäljning fördelas per fakturanummer

Konteringsreferens projekt 01

Kundanpassning. Används ej i standardversion.

Konteringsreferens projekt 02

Kundanpassning. Används ej i standardversion.

Kundgrupp/Affärsområde från kund

Kontering sker uppdelat per affärsområde

Kundnummer

Kontering försäljning fördelas per kundnummer

Kundnyckel konteringsreferens (0)

Kontering sker på de kunder som i kundregistret har den kundnyckel angiven som heter #R0

Kundnyckel konteringsreferens (1) osv

Kontering sker på de kunder som i kundregistret har den kundnyckel angiven som heter #R1 osv

Lagerid (Levererande lager)

Kontering sker uppdelat per lageridentitet.

Lagerid (Säljande lager)

Kontering sker på det säljande lagret. Som säljande lager räknas det lagerid (filial) som finns angivet på orderhuvud. Om detta saknas eller leverans saknar order räknas levererande lager på utleveransen som säljande lager.

Lagerid + resultatenhet från produktgrupp

Kontering sker på kombinationen lagerid och produktgrupp.

Lagernyckel konteringsreferens (0) osv

Kontering sker på de lager som i lagerregistret har nyckeln "#KR340", "#KR341" osv (Konteringsreferens Lager) angiven. Används för att sätta upp konteringsregelverk för tilläggskostnader på leverantörsfakturan så att resultatenhet hämtas från lagerregistret.

Leverantörsnyckel konteringsreferens (0) osv

(MV2018:3)

Kontering sker på de leverantörer som i leverantörsregistret har nyckeln #KR020", "#KR021" osv (Konteringsreferens Leverantör) angiven.

Ordernummer

Kontering försäljning fördelas per ordernummer

Produktgrupp

Kontering sker uppdelat per produktgrupp.

Produktgrupp pos 1

Kontering sker uppdelat per produktgruppernas första position

Produktgrupp pos 1-2

Kontering sker uppdelat per produktgruppernas första och andra position

Produktnyckel konteringsreferens (0)

Kontering sker på de produkter som i produktregistret har den produktnyckel angiven som heter #R0 osv

Produktnyckel konteringsreferens (1) osv

Kontering sker på de produkter som i produktregistret har den produktnyckel angiven som heter #R1 osv

Projekt: Dokument, produkt, konstant

Kontering sker uppdelat per projekt och projektet hämtas i första hand från utleveransdokumentet, i andra hand från produkten, i tredje hand från konteringsregelverkets standardvärde.

Projekt: Produkt, dokument, konstant

Kontering sker uppdelat per projekt och projektet hämtas i första hand från produkten, i andra hand från utleveransdokumentet, i tredje hand från konteringsregelverkets standardvärde.

Resultatenhet (kund/leverantör)

Vid kontering hämtas resultatenhet från kund om det avser försäljning (kundfaktura). Om kontering avser inköp (leverantörsfaktura) hämtas resultatenheten från leverantör.

Resultatenhet från dokument

Kontering sker uppdelat per säljares resultatenhet.

Resultatenhet från order

Vid kontering av leverantörsfaktura inköp har man också möjlighet att hämta resultatenhet från bakomliggande kundorder (gäller transit och direktleveranser).

Resultatenhet från produkt

Kontering sker uppdelat per produkters resultatenhet

Resultatenhet från produktgrupp

Kontering sker uppdelat per produktgruppers resultatenhet

Säljare

Kontering sker uppdelat per säljare

Mappning

Resultatenhet samt PENGVINs sex resultatreferenser kan man välja att mappa till Fenix koddelar (1-8). Själva matchningen sker vid överföringen till Fenix. Fenix kan ta emot tio koddelar under förutsättning att dessa finns definierade i referensregistret i Fenix.  Vid överföring till PENGVIN redovisning följer 6 tecken med som värde i koddel 1-4 och 15 tecken i koddel 5-8 och samtliga dessa måste finnas upplagda i Fenix. Man har dessutom möjlighet att mappa två av PENGVINs koddelar till fria fält i Fenix. Dessa kassas "Fri koddel 1" respektive 2 och behöver inte vara fördefinierade i Fenix.

 

Om ingen mappning väljs blir automatiskt

Resultatenhet = Koddel 1

Resultatreferens (i exemplet Säljare) = Koddel 2

Resultatreferens 1 (i exemplet Kundgrupp) = Koddel 3

Resultatreferens 2 (i exemplet Produktområde) = Koddel 4

                    

 

Nedre delen av dialogen

Försäljningskonto Leveranskoder

Används för konteringstyp kreditförsäljning om inte försäljningskonto finns på produkt eller produktgrupp

 

Försäljningskonto Direktleverans

Försäljningskonto vid direktleverans om annat ej är angivet på produkt eller produktgrupp. Om fältet lämnas blankt tas försäljningskontot från "Konto Försäljning".

Försäljningskonto Lagerleverans

Försäljningskonto vid lagerleverans om annat ej är angivet på produkt eller produktgrupp. Om fältet lämnas blankt tas försäljningskontot från "Konto Försäljning".

Försäljningskonto Transitleverans

Försäljningskonto vid transitleverans om annat ej är angivet på produkt eller produktgrupp. Om fältet lämnas blankt tas försäljningskontot från "Konto Försäljning".

Momsfri försäljning

Kontokod vid momsfri försäljning utanför EU

Siffran/siffrorna som anges här ersätter den nedan angivna siffran i försäljningskontot vid särkontering. Koppling till landskod på kunden. I referensregistret ”Land” kodas om landet tillhör EU eller ej. Man kan ange upp till tre siffror i detta fält.

Kontokod vid momsfri försäljning inom EU

Siffran/siffrorna  som anges här ersätter den nedan angivna siffran i försäljningskontot vid särkontering. Koppling till landskod på kunden. I referensregistret ”Land” kodas om landet tillhör EU eller ej. Man kan ange upp till tre siffror i detta fält.

Kontokod vid momsfri försäljning inom landet

Siffran/siffrorna som anges här ersätter den nedan angivna siffran i försäljningskontot vid särkontering. Koppling till landskod på kunden. I referensregistret ”Land” kodas om landet tillhör EU eller ej. Man kan ange upp till tre siffror i detta fält.

Position för kontokod

Här anges från vilken position som siffran ska bytas i kontot vid kontering av momsfri försäljning ovan.

 

Exempel

1. Om man normalt använder försäljningskonto 3010 men anger pos 2 och därefter momsfri EU 20,  momsfri EJ EU 30 och sist momsfri Sverige 40 blir resultatet vid kontering

Momsfri EU 20  ==>   3200

Momsfri EJ EU  30  ==>   3300

Momsfri Sverige 40  ==>   3400

 

2. Man använder normalt försäljningskonto 3010 och vill byta ut de 2 sista siffrorna, då anger du 3 som pos i systembelopp

Vid kontering blir då resultatet

Momsfri EU 20  ==>   3020

Momsfri EJ EU  30  ==>   3030

Momsfri Sverige 40  ==>   3040

Här byts därmed de 2 sista siffrorna i ett 4-siffrigt kontonummer

Markeringsrutor

Intern kostnadskontering

Anger om kontering av internförsäljning skall ske. Internförsäljning avser när resultatenheterna på utleveransens huvud och rader skiljer sig åt. Används normalt då man vill följa upp de fall då en säljare (som är knuten till en resultatenhet) säljer en produkt som är knuten till en annan resultatenhet. Resultatenheten på utleveransens varurad har då ”internsålt” (till inköpspris) till resultatenheten på utleveranshuvudet. Se Internkontering Debet resp. Internkontering Kredit.

Kontering av sålda varors kostnad

Anger om kostnaden för sålda varor skall konteras. Kräver att konton för detta finns angivna, se SVK Lager Debet, SVK Lager Kredit, SVK Transit/Direkt Debet samt SVK Transit/Direkt Kredit. Detta konteras när man fakturerar till kund.

Regelverk för hur Försäljningskonto hämtas

Prioritetsordning

  1. Fakturatyp (Avser endast fakturering mellan bolag och där samlingsnivån är "Per kund" eller "Per mottagare". I dessa fall hämtas försäljningskontot från fakturamottagarens bolagsregister, flik Redovisningsdata)

  2. Försäljningskonto på produkt

  3. Försäljningskonto på produktgrupp

  4. Försäljningskonto leveranskod i Konteringsregelverket

  5. Försäljningskonto i Lagerregistret  

  6. Försäljningskonto i Konteringsregelverket

Kontering Försäljning

Konteringstyper

Expeditionsavgift

På detta konto redovisas expeditionsavgifter på fakturajournalens bokföringsunderlag.

Faktureringsavgift

På detta konto redovisas faktureringsavgifter på fakturajournalens bokföringsunderlag.

Försäljning till koncernbolag

Används om man vid internfakturering mellan egna bolag vill använda sig av ett konteringsregelverk som skiljer sig från extern försäljning.

Interimkontering försäljning D och Interimkontering försäljning K

Kundanpassning utan automatisk funktion i PENGVIN.

Internkontering Debet

Avser den resultatenhet som ”internköpt”, dvs resultatenhet från utleveranshuvudet. Konto hämtas i första hand från referensregister Resultatenheter, i andra hand från standardvärde i konteringsregelverk. Beloppet som konteras är RadBelopp_netto (= Radbelopp - bidrag). Varifrån utleveranshuvudets resultatenhet (som alltså måste skilja sig från varuradens res.enhet för att kontering ska ske) ska hämtas anges i fältet Resultatenhet, men värdet måste vara möjligt att hämta från utleveranshuvudet.

Förutsätter att flagga ”Intern kostnadskontering” är satt samt att ”ResEnh försäljning” (resultatenhet från utleveranshuvud) är skilt från ”ResEnh_Produkt” (resultatenhet från utleveransrad).

Internkontering Kredit

Motkonto till Internkontering Debet. Avser den resultatenhet som ”internsålt”, dvs resultatenhet från utleveransens varurader. Konto hämtas i första hand från referensregister Resultatenheter, i andra hand från standardvärde i konteringsregelverk.

Varifrån varuradens resultatenhet (som alltså måste skilja sig från utleveranshuvudets res.enhet för att kontering ska ske) ska hämtas anges i fältet Resultatenhet, men värdet måste vara möjligt att hämta från varuraden.

Kontantförsäljning

Standardkonto för kontantförsäljning.

Försäljningskonto hämtas i första hand från produktregistret, saknas konto där hämtas försäljningskonto istället från produktgrupp.

Saknas kontot även på produktgrupp hämtas detta istället från definierat konto per leveranskod Direkt/Lager/Transit (se ovan Försäljningskonto DLT). Finns inte heller något konto angivet för leveranskoden sätts standardvärde som försäljningskonto. Vid momsfri försäljning skapas konto med hjälp av ovanstående regelverk där sedan sista siffran byts ut mot kontokod för resp. orsak till momsfri försäljning (se ovan Momsfri försäljning).

Kontering betalningssätt

På detta konto redovisas mottagen kassabetalning.

Konto hämtas enligt följande regelverk (prioordning):

  1. Konto från referensregister betalningssätt

  2. Konto (standardvärde) från konteringsregelverk

Kontering diff kassaavstämning

På detta konto redovisas ev differenser som kan uppstå i samband med kassaavstämning.

Konterings-differenser

På detta konto redovisas ev differenser som uppstår i samband med fakturering. Differens kan t ex uppstå om man säljer en vara med avvikande momskod, och denna momskod inte försetts med något konto i momskodstabellen.

Kreditförsäljning

Standardkonto för kreditförsäljning.

Försäljningskonto hämtas i första hand från produktregistret, saknas konto där hämtas försäljningskonto istället från produktgrupp.

Saknas kontot även på produktgrupp hämtas detta istället från definierat konto per leveranskod Direkt/Lager/Transit (se ovan Försäljningskonto DLT). Finns inte heller något konto angivet för leveranskoden sätts standardvärde som försäljningskonto. Vid momsfri försäljning skapas konto med hjälp av ovanstående regelverk där sedan sista siffran byts ut mot kontokod för resp. orsak till momsfri försäljning (se ovan Momsfri försäljning).

Kundfordran debet

På detta konto redovisas kundfordringarna (fakturabrutto) på fakturajournalens bokföringsunderlag. Konto för kundfordran hämtas i första hand från kundregistret.

Moms

Konton för de olika momssatserna hämtas i första hand från referensregistret momstabell. Om konto saknas där, redovisas utgående moms (på försäljning, expeditions- och faktureringsavgifter) från fakturajournalens bokföringsunderlag på detta konto.

Reklamationer

I konteringsregelverket har man möjlighet att ange ett separat konto där reklamationer konteras. Saknas konto konteras även reklamationer på försäljningskontot (som negativ försäljning).

Räntor

På detta konto redovisas ränteintäkter på bokföringsunderlagen.

SVK lager Debet

På detta konto redovisas kostnaden (inpriset från utleveransraden) för de sålda lagervarorna på fakturajournalens bokföringsunderlag.

Konto hämtas enligt följande regelverk (prioordning):

  1. Konto lagerändring från produktgruppsregister

  2. Konto varukostnad från lagerregister

  3. Konto (standardvärde) från konteringsregelverk

Förutsätter att Kontering av sålda varors kostnad markerats.
 

SVK lager Kredit

Motkonto till SVK lager Debet.

Konto hämtas enligt följande regelverk (prioordning):

  1. Konto lager från produktgruppsregister

  2. Konto lager från lagerregister

  3. Konto (standardvärde) från konteringsregelverk

Förutsätter att Kontering av sålda varors kostnad markerats.
 

SVK Transit/Direkt Debet

På detta konto redovisas kostnaden (inpriset från utleveransraden) för de sålda transit/direktvarorna på fakturajournalens bokföringsunderlag.

Konto hämtas enligt följande regelverk (prioordning):

  1. Konto varukostnad från leverantörsregister

  2. Konto (standardvärde) från konteringsregelverk

Förutsätter att Kontering av sålda varors kostnad markerats.
 

SVK Transit/Direkt Kredit

Motkonto till SVK Transit/Direkt Debet

Konto hämtas enligt följande regelverk (prioordning):

  1. Konto (standardvärde) från konteringsregelverk

Förutsätter att Kontering av sålda varors kostnad markerats.
 

Öresavrundning

På detta konto redovisas fakturornas öresutjämning på fakturajournalens bokföringsunderlag.

 

Regelverk för hur Resultatenhet kostnad och Konto kostnad till utleverans hämtas

Prioritetsordning

  1. Mottagare

  2. Kund

Kontering Försäljning inom koncern

Används vid fakturering mellan bolag inom samma koncern.

Konteringstyper

Avräkning mot koncernbolag

 

Försäljning till koncernbolag

 

Kontering Inköp inom koncern

Används vid fakturering mellan bolag inom samma koncern.

Konteringstyper

Avräkning mot koncernbolag

 

Inköp från koncernbolag

 

Kontering Intern förbrukning

Vid uttag av varor från det egna lagret.

 

Avser kontering av utleveranser där fakturatypen har samlingsnivå ”Ej faktura”. Konteringen sker då rutinen ”Skapa internförbrukningsverifikationer” körs, och bokföringsunderlaget skrivs ut via rutinen ”Utskrift av internförbrukningsjournal”.

Konteringstyper

Förbrukningskonto Debet

På detta konto redovisas interna uttag. Motkonton är konton för sålda varors kostnad (SVK). Beloppet som konteras är RadBelopp_netto  (= Radbelopp - bidrag). Kostnadskontot hämtas i första hand från Utleveransen (som kommer från 1. godsmottagare, 2 kund), om det saknas konton där hämtas standardkontot i konteringsregelverket.

Internkontering Debet

Köpande resultatenhet. Avser den resultatenhet som ”internköpt”, dvs resultatenhet från utleveranshuvudet. Konto hämtas i första hand från referensregister Resultatenheter, i andra hand från standardvärde i konteringsregelverk. Beloppet som konteras är RadBelopp_netto (= Radbelopp - bidrag). Varifrån utleveranshuvudets resultatenhet (som alltså måste skilja sig från varuradens res.enhet för att kontering ska ske) ska hämtas anges i fältet Resultatenhet, men värdet måste vara möjligt att hämta från utleveranshuvudet.

Förutsätter att flagga ”Intern kostnadskontering” är satt samt att ”ResEnh försäljning” (resultatenhet från utleveranshuvud) är skilt från ”ResEnh_Produkt” (resultatenhet från utleveransrad).

Internkontering Kredit

Säljande resultatenhet. Motkonto till Internkontering Debet. Avser den resultatenhet som ”internsålt”, dvs resultatenhet från utleveransens varurader. Konto hämtas i första hand från referensregister Resultatenheter, i andra hand från standardvärde i konteringsregelverk.

Varifrån varuradens resultatenhet (som alltså måste skilja sig från utleveranshuvudets res.enhet för att kontering ska ske) ska hämtas anges i fältet Resultatenhet, men värdet måste vara möjligt att hämta från varuraden.

Konteringsdifferenser

På detta konto redovisas ev differenser som uppstår i samband med utskrift av internförbrukningsjournal.

SVK Lager Kredit

Motkonto till Förbrukningskonto Debet.

Konto hämtas enligt följande regelverk (prioritetsordning):

  1. Konto lager från produktgruppsregister

  2. Konto lager från lagerregister

  3. Konto (standardvärde) från konteringsregelverk

SVK Transit/Direkt Kredit

Motkonto till Förbrukningskonto Debet

Konto hämtas enligt följande regelverk (prioordning):

  1. Konto (standardvärde) från konteringsregelverk

Konteringstransaktion verifikation

Hämtar resultatenhet och kostnadskonto från (prioordning)

  1. Utleverans

  2. Konteringsregelverkets standardvärde

Kontering Kundreskontra

Används vid betalning av faktura i kassan.

Konteringstyp

Avbokning mot kassa

Motkonto mot reskontran (kundfordringar) vid fakturabetalning i kassan

 

Kontot hämtas från (prioordning):

  1. Betalningssätt

  2. Konto (standarvärde) från konteringsregelverket

Kontering Leverantörsfaktura

Avser kontering av leverantörsfakturor i samband med rutinen för Leverantörsfakturakontroll.

Konteringstyper

Ankomstkontering interimskonto

Här anges det konto som skall användas vid interimskontering av leverantörsfaktura.

Ankomstkontering kan ske med automatik på leverantörsfakturor som är markerade för detta. När ankomstkontering är skapad loggas detta och fakturan flaggas om till preliminärkontering. När slutkontering skapas tas hänsyn till att ankomstkontering har skett så att slutkontering sker mot interimskonto.

För att en varufaktura från leverantör skall kunna kostnadskonteras på rätt sätt krävs det ofta att man först måsta matcha den mot inleveranser. I samband med ankomstregistrering av faktura är det inte ens säkert att inleveransen har skapats utan det kan dröja ett antal dagar innan kontroll och därmed slutgiltig kontering av fakturan kan göras. Detta kan försvåra arbetet vid periodskiften när man vill stämma av reskontra mot redovisning om alla fakturor i reskontran inte är bokförda. När det är dags för momsredovisning vill man dessutom kunna få med alla fakturor även om kostnadskonteringen inte är klar. Lösningen är att man ankomstkonterar fakturan mot ett tillfälligt konto (interimskonto). Vid ankomstkontering skapas då ett verifikat med leverantörsskuld, moms och interimskonto. För mer info se avsnitt Automatisk ankomstkontering

 

  

Konteringsregelverket har utökats genom att konteringstypen ”Ankomstkontering interimskonto” har delats upp i två poster ”Ankomstkontering omkostnader” och ”Ankomskontering varor”. Funktionen för interimskontering är densamma men styrs numera genom dessa två konteringstyper beroende på vilken fakturatyp som avses. Om ingen fakturatyp är angiven på fakturan (hämtas från leverantörsregistret/registreras manuellt) blir den ankomstkonterad som omkostnad.


Det finns nu möjligt att använda ett avvikande interimskonto vid ankomstkontering för leverantörer med EU-moms. Systemet tittar på landskoden och om denna är markerad som EU-land hämtas interimskoto för moms från konteringsregelverkets konteringstyp "Ankomstkontering EU-moms".

 

 

Ingående moms

På detta konto redovisas ingående moms.

Inköp av varor

Avser inköpskontering av varurader.

Konto hämtas enligt följande regelverk (prioordning):

  1. Konto inköp från produktgruppsregister

  2. Konto varukost från leverantörsregister

  3. Konto (standardvärde) från konteringsregelverk

(Vid inköpskontering där varurader ej finns, hämtas konto (standardvärde) från konteringsregelverket.)


 Resultatenhet från order

Vid kontering av leverantörsfaktura inköp har man också möjlighet att hämta resultatenhet från bakomliggande kundorder (gäller transit och direktleveranser).

Konteringsdifferenser

Avser kontering av differens mellan det angivna beloppet på leverantörsfakturan jämfört med värdet på matchande inleverans/inleveranser. Används enbart vid automatisk inläsning av EDI-fakturor. Registreras leverantörsfakturan manuellt, så sker också matchning mot inleverans samt kontering av eventuell differens manuellt.

Leverantörsskulder

På detta konto redovisas leverantörsskuld.

Konto hämtas enligt följande regelverk (prioordning):

  1. Konto lev.skuld från leverantörsregister

  2. Konto (standardvärde) från konteringsregelverk

Tilläggskostnad 1

Används om man vill lägga upp tilläggskostnader på leverantörsfakturor. Detta ger då möjlighet att dela upp tilläggskostnader i flera koddelar. Om konton anges i konteringsregelverket behöver detta inte anges i leverantörsregistret. Leverantörens konto överstyr det som står i konteringsregelverket.

Resultatenhet från lagerregister

Det finns också möjlighet att sätta upp konteringsregelverk för tilläggskostnader på leverantörsfakturan så att resultatenhet hämtas från lagerregistret. Detta styrs med hjälp av nycklar på lager.

Tilläggskostnad 2

Används om man vill lägga upp tilläggskostnader på leverantörsfakturor. Detta ger då möjlighet att dela upp tilläggskostnader i flera koddelar. Om konton anges i konteringsregelverket behöver detta inte anges i leverantörsregistret. Leverantörens konto överstyr det som står i konteringsregelverket.

Resultatenhet från lagerregister

Det finns också möjlighet att sätta upp konteringsregelverk för tilläggskostnader på leverantörsfakturan så att resultatenhet hämtas från lagerregistret. Detta styrs med hjälp av nycklar på lager.

    

Konteringstyper som ej hanteras i konteringsregelverk

Betalning av faktura

Hanteras i referensregister för betalningssätt (Huvudmeny - Referensregister - Övrigt - Betalningssätt)

Valutadifferenser

Hanteras i referensregister för valutor (Huvudmeny - Referensregister - Övrigt - Valutatabeller)